Jag har ju sista tiden nästan undrat om det är nåt fel på Jim, eftersom han känns så lugn under träning. Men idag när han lunkade med under Bosses och Messis träning så tror jag att jag har kommit på det. Jag tror att han blir så lugn för att jag är fokuserad på att träna Bosse och inte honom. Eftersom Bosse är lugn i träningssammanhang, är jag lugn. När jag tränar Jim är jag så beredd på att han ska vara het, jag blir nogt rätt spänd, håller koll, sneglar på fotgåendet hela tiden och det uppfattar han säkert som stressande. När Bosse ska tränas går han fot på Bosses yttersida, lunkar med sänkt och lugn svans och är tyst hela tiden. Inget fokus på honom och han får bara hämta nåt ibland. Det kanske är jättebra för Jim det här?
Idag tog jag ledigt. Träffade Maria ute i Ågesta för träning. Vi gjorde samma träning som sist, fyllde skogsbacken med dummys och gick därifrån och turades om att skicka hundarna på ”Ut” bakåt. Idag sprang dom i perfekt linje på varje skick och ingen blev distraherad av skogsbacken till vänster när vi kom upp i långa avstånd. Jag testade också hur långt avstånd jag kan stoppa Bosse på och det var ungefär 150 meter! Duktig kille. 
Jim lunkade med fot och fick två skick. Vi testade också både Messi och Bosse på helt blinda skick bakåt, inte långa avstånd och en väl synlig dummy. Messi vände jättefint, men Bosse behövde lite hjälp att jag gick ett par steg åt rätt håll innan skick. Ska bli kul att se nästa gång om han är säkrare på det.
Sen åkte jag vidare till Tessan i Nykvarn. Först fick Bosse busa med labbekillen Flit och vi tittade på Myskankorna, mycket spännande tyckte Bosse. Kikade på åsneflickorna som var så gulliga och stallkatten Sid som var nåt slags rekord i charmfaktor. Lite lunch inne (Magnus hade lagat en supergod lasagne åt oss) och sen till bilverkstaden för att fixa ett högt halvljus på Tessans bil. Hem till henne igen och fikade. Bosse och Jim fick komma in och titta på Råttan i sin bur, tre nya katter och hälsa på Gert, Tessans sambo. Jims hjärna gick nog på högvarv för nu på kvällen är han helt slut av all spänning och han ligger och skäller i sömnen. Drömmer nog mardrömmar om Råttan 
Igår jobbade jag och Bosse jättemycket med stoppsignalen under promenaderna och även vid sidan i fotgåendet. Jag använde boll som en snabb belöning när han gjorde rätt. Det gav resultat idag när jag träffade Maria och Marie ute i Ågesta för träning. Alla stopp idag var blixtsnabba och han var inte det minsta nonchig. Kul att han rättar sig så snabbt. Vi började med att stoppa ner en massa tennisbollar i gräset runt en stor sten. Lämnade det området och gick till en skogsbacke. Där fick hundarna se utlägg av en massa dummys. Vi gick bort därifrån över fältet och tränade på ”Ut”bakåt. En hund sattes och skickades ut. När den var inne gick vi vidare en bit och gjorde om med nästa hund. På det viset töjde vi längderna väldigt långt. Vi tog en paus från det och körde ett litet pass med markeringar som hamnade klurigt och dolt i en annan skogsbacke. Det gick riktigt bra. Sen skulle vi hämta in bollarna runt stenen. Vi skickade på linjetag över ett väldigt brett dike. Ingen av hundarna hade problem med det fastän det var länge sen dom såg utlägget. Efter det fick dom varsin markering på dikeskanten. Nu var ju dikeskanten invittrad och i nästa skick skulle vi få dom till bollarna igen. Bosse fastnade inte alls i vittringen utan med ett extra ”Ut” från mig direkt efter diket så for han iväg. Stoppen satt jättefint på plats och då söker han väldigt lugnt på plats. Vi avslutade med att återigen skicka mot området med dummys och dom fick gå på riktigt långt avstånd, men det gick det med! Jim var med och fick mest gå runt med oss. Han fick också hämta på ett par långa linjetag och fick även några markeringar skogen. Lite slarvig i markeringsarbetet idag tycker jag. Men han var lugn och sansad fastän han fick se så mycket hundarbete, vilket är kul!
Idag var första gången som jag märkte en viss förväntan från Bosse. Tur att man har Ann med sig som är snabb på att upptäcka såna tendenser. Under vår promenad vittrade jag in ett område med en miniatyrdummy och skickade Bosse dit. När han kom fram blåste jag stopp. Bosse tittade inte på mig utan satte ner nosen istället. Han har alltså redan blivit så pass ”varm i kläderna” av några få pass med apportering att han slutar lyda. Nu väntar ”Back to basic” med separat stoppsignalsträning och tomsök med godisbelöning efter flera perfekta stopp! Där fick du Bosse-Bus!
Ann och jag tog en rejäl promenad med alla hundarna. Sen tränade vi lite. Bosse, Storm och Jim fick träna markeringar som dom nästan aldrig såg nåt av, bara höra dunsen i landningen. Vi var i en skogsbacke där det var väldigt svårt för hundarna att djupbedöma. Bosse fick börja. Han fick väl fyra markeringar, en spikade han. De andra var han på rätt linje och började söka där dummyn ”försvunnit” för honom. Han yr inte omkring som en tok utan jobbar längs rätt linje. Sen kastade jag åt Storm och som avslutning kastade Ann åt Jim. Han var överlycklig och jobbade jättebra. Han har överhuvudtaget känts piggare och gladare sista veckan, springer mer på promenaderna igen och busar även lite med Bosse.
Bosse fick hänga med på en träning ihop med Storm och Piff. Vi var nere i kvarnhagen hos Ann och gjorde i ordning fem områden där vi fokuserade på terrängbyten. Idag var Bosse väldigt säker på att springa dit jag pekade, lite för säker… Han blev lite nonchig på stoppsignalen vid ett par tillfällen, men vid två andra tillfällen var det perfekt. Inga tveksamheter på linjetagen och lugn och tyst när han tittar på de andra hundarnas arbete!
Jag, Ann och Marie åkte till Sören på morgonen. Började med fika och sen stack vi ut och gjorde i ordning lite områden. Ett med tennisbollar i högt fjolårsgräs, ett annat som gick tvärs över två ängar med ett skogsparti i mitten, ett annat i en skogsbacke på andra sidan ett trassligt visset område, ett väldigt diffust område ute på en plöjd åker och sen ytterligare ett område med smådummys nedstoppade i fjolårsgräs i samma linje som dom på åkern. Jag hade Bosse, Ann hade Storm och Marie hade Maja och Jorge. Vi turades om att skicka åt olika håll och jobbade igenom varje apport noggrannt. Första gången jag skickade Bosse på linjetaget tvärs över skogspartiet gick jag halvvägs fram och skickade och när den apporten var inne så gick jag hela vägen tillbaks så han fick ta hela sträckan. Jag kunde skicka åt samma håll lite senare, men nu stoppa i skogsbacken och skicka långt åt höger till ett annat område och han fattade direkt. Närsöket innan den plogade åkern gjorde han perfekt, sprang ut rakt, stannade snabbt på pipan och sökte jättefint på signal i området. När det området var tomt så skickade vi ut igen men nu skulle dom ju ta sig ut på åkern. Det var lite svårt för Bosse, han fastnade lite i det första området, men jag kunde genom upprepade ”Ut” få honom att fortsätta och det gick till slut. Väl därute sökte han fint. Vi bytte plats och alla hundarna fick två svåra markeringar var. Blev så impad av Bosse, han sprang rakt ut och djupbedömde suveränt fastän det var helt dolda nedslag bland bergknallar och i högt visset gräs. Sen gick vi tillbaka och tog det sista linjetaget. Det var länge sen dom hade sett det utlägget, så jag lät Bosse titta när Maja kutade dit. Han kom lite fel, men fixade det på egen hand ändå. Han var så duktig idag! Lite mer fika, mackor och äppelkaka i köket och sen hemfärd. En riktigt kul träningsdag.
Ända sen jag fick hem Bosse som 8 veckors valp så har han varit jätterädd för kloklippning. Han kastade sig, ryckte bort tassen, pep och skrek. Jag tog då som vana att fila klorna i början för då var han lugn. Med tiden har jag blandat med att fila och när han ligger lugnt så klipper jag en klo och fortsätter sen fila resten. Det har gått bättre och bättre. Idag blev jag så glad, när jag tog fram klotången så rullade han över på rygg i soffan och viftade på svansen! Jag fick klippa alla klorna utan det minsta lilla ryck. Duktig kille! Det lönar sig att ha tålamod
På morgonen stack jag till Eva för lite träning. Både Bosse och Jim hängde med. Vi började med en ”Ut”-övning åt Bosse. Eva stod dold bakom en gran och kastade en markering som hamnade på åkern. Jag skickade på ”Ut”. Första gångerna missade han att se kasten, så det blev lite svårt. Han sprang nämligen alldeles för långt och började söka. Inkallning och så gick jag fram med honom så han såg dom, gick tillbaka och skickade, då gick det bra. Nästa gång kastades dummyn precis när jag sa ”Ut”. Efter det kastades den precis innan han kom fram till området. När han var på väg tillbaka kastades en ny, så då fick han alltså inte se nåt kast. Bosse sprang säkert och i full fart hela tiden. Vi gjorde samma övning åt Piff och sen fick Jim hämta en dummy i slutet. Vidare upp på ett kalhygge där hundarna fick se ett utlägg av 14 dummys på en kulle. Sen gick vi runt kullen och skickade från olika ställen hela tiden, vi varierade även hur långt ifrån vi skickade. Ibland gick vi mellan med att kasta kluriga markeringar åt ett annat håll. Det gick riktigt bra för alla. Jim pinkade inte en enda gång. Vi avslutade med att Piff och Bosse fick närsöka efter varsin nergrävd miniatyrdummy och det löste dom också bra. Sen lite kaffe och skinkmackor i Evas kök.
Idag var jag och tränade i Rånäs hos Sara ihop med Ann, Marcus och Jenny. Vi körde de yngre hundarna först. Dom fick följa med runt och se utlägg (på lite håll) av tre områden. Sen började vi med lite skottapporter. Bosse satt tyst och stilla och tittade intresserat på när de lite äldre hundarna hämtade apporterna. Eftersom han var så cool så lät jag honom få hämta två stycken i slutet. Han hoppade glatt över ett brett fruset dike, spikade markeringarna och kom tillbaks snabbt och lämnade av jättefint. Sen var han lugn vid sidan igen. 
Vilken fanatstisk känsla det är att ha det så! Efter det skickade vi på linjetag åt de olika områdena. Jag tog lite chanser och skickade på långa avstånd. En gång blev det nån lite tveksam linje, men så kom han ihåg och sprang i full fart. De andra områdena kutade han i full fart och var jättesäker redan från start. Sökte fint i områdena och var snabbt tillbaka. När unghundarna var klara fikade vi runt lägerelden och gjorde sen utlägg av dirigeringsapporter till elithundarna. Nu fick Bosse gå fot med mig när jag var kastare och det fixade han också bra. Tittar intresserat på men inte ett ljud och inget hetsande. Dom äldre hundarna var jätteduktiga och det blev ett riktigt kul träningspass. Lite mer fika runt elden och sen hemfärd. Såååååå nöjd med min Bosse-Bus!
